student + enhet.
MÖSSAN ÄR PÅ! ja det är den.
helt dumma är ni ju inte, så nu har ni förstått att det var mösspåtagning idag!! wii. nu äre igång på riktigt. men man ska aldrig ropa hej förrän man är över bron (eller vad man nu säger), massa pluggeliplugg kvar.
glömde ju berätta om enheten! den gick ju bra, hihi. det är ngt konstigt med mig tror jag allt. ibland ligger jag steget före både mig och mr. behandlare. jag kan sitta och prata och efteråt blire ett "aha-moment" för oss båda, haha. så nu bad han mig skriva ngt kort, eller ja, skriva lite. om hur jag ska skulle göra och gå tillväga för att hjälpa en patient med anorexi, som är där jag var från början. skriva ngt som han "med din tillåtelse såklart" kunde använda som hjlälp vid andra patienters behandling. det var fint. enligt mig, den bästa komplimangen man kan få. för lyckas jag hjälpa, om det så bara är en och endast lite grann, blir jag otroligt glad. om det så gäller en ätstörning, alkohlism, cancer eller annan sjukdom, förtjänar ingen att må dåligt. (förvisso kan jag finna några undantag. ex. brutala mördare). men ändå, de har ofta även dem en sjukdom, psykisk. jag skulle vilja hjälpa dem också. faktiskt. för det är ingen direkt höjdare när psyket tar över, när något, en annan form, en del av sig själv, den aviga sidan, tar kommandot över hela hjärna, kroppen, allt. dig. jag vill hjälpa, så är det bara. :)
idag äre valborg, och imorgn blir lillebror stor.
ha en bästa valborg allesammans!
//deds.
29/4 Tvåtusentioooo!
haha himla nattbussar alltså. men skivan var kul, det var ös! liite flaschbacks då det var på samma ställe som en av fjolårets skivor var. och förra årets skivperiod var inte att leka med! hemma vid halv4. struttla runt och hit the bed runt 4. jaa, sova. men icke!
först sms vid 7. sen vid 9.
pappa; är du redo att åka snart? (han hade visst lovat att hjälpa storebrors fru med barnen) heh.
sen enheten. haha perfektomente uppladdning säger jag! wihi!
byebye!
//Deds
28/4. ROCK THE NIGHT !
och jag ahr våfflat håret. haha. underskattat jobb, tog ju huuuundra år! temat är "vinyl" (60- 70- & 80tal)
jag är 80tals rock! ;)
hoppas ni får en fin torsdagskväll!
byebye!
.., deds
I heard you say
jag vet att dt viktigaste är att titta framåt. "titta aldrig bakåt, det som har varit har varit." men säger inte det emot allt lite. all kognetiv beteende terapi and shit. för det där bak som ligger och gnager, påverkar. den bara måste man ju gå tillbaka till?. men det jag tror att man inte får göra är att fastna. hitta ngn sorts ursäkt och stanna kvar i det dåliga. än en gång inte orka ta itu med det. låta det vara. ond cirkel, typiskt ond. man får backa lite, fixa till. försöka iaf. sen fortsätta framåt. man får nog aldrig släppa det där 'frammåt'.
don't look back in anger.
YES !!!!
Tillslut bara gick jag, mot alla viljor i min kropp, och herre min skapare vad det var jobbigt på crosstrainern. Jag var sjöblöt!
Men - jag gjorde det! YES !!!! Känns otroligt bra - för nu är jag - tralalalala - på G igen!
// E
27apriiiil liiill lill
idag blir en bra dag, va va va va vaaa??! -jaaaa!
prov snart, ehe.
[vart är solen?]
//deds.
Förfärliga bilder
Får satsa på att lägga upp en ny 1 juni tror jag! Eller 1 augusti kanske.
Bilden kommer inte att vara perfekt, långt ifrån.... men ändå...
D - påminn mig och fota en ny då... hoppas bara den ser bättre ut! Den där bilden som är nu är ju inte på mig, fast jag ser likadan ut så det kunde vara jag. Men sen ska det bli jag...
Fast lite känns det som att börja om då jag inte tränat på 3 veckor om man räknar in skidveckan i Sälen... Suck, på't igen!
Ja, i morgon är det en ny dag! Då ska jag gå på SATS! Och det känns skönt, även om det känns tungt att komma iväg. Men jag längtar faktiskt :-) Tjoho! See you SATS (man får ju försöka ge sig själv muntra tillrop!).
Så, hur går det för E egentligen? Ja, sådär! Inte helt flyt, men det går i alla fall framåt.
Så nu har jag inte tid att blogga mer för nu ska jag packa väskan inför morgondagen! See you!
// E
26/4.
skola - check.
denna dag avr rätt planerad, men ingenting blev enligt planerna, som vanligt. jag ska nog sluta planera, eller planera såsom jag inte vill att det ska bli.. haha.
ja middagen med m&m. inte annat än att jag också var lite spänd inför den. men det gick ju bra. första gången i princip jag faktiskt kunde känna ett behag. inte ångest som slog ut allt. inte heller att det inte var tillräckligt. allt var lagom, en rak linje. inte för mkt, inte för lite. kan inte säga att den ro jag försöker finna, fanns där. men det kändes väldigt bra. dessutom vare fint att träffa mormor och morfar, lääänge sen sist.
idag började dagen bra och jag var jätteglad. men sen vet jag inte vad som hände. alltså. jag tror det är när jag är för rastlös. ellre liksom, itne gör ngt. jag blir tillsagd att ta det lungt, och jag försöker. men det går inte. tydligen. jag får bara panik, och det slutar ofta i samma vägg.
väntar egentligen på mamma nu. till och med köpt gurka utan att äta upp den. tacos kmr det bli. men jag har spytt. och har så ont i hals och mage. inte kul. och känner mig rätt värdelös, misslyckad. jagg vill ju inte. så får nog ta det lite piano med middagen, nu iaf., får bli senare. lillebror äter ändå hos pappa eftersom att han ska på träning. så ja. ny dag imorgn. men jag är trött på att det ska skjutas upp hela tiden. jaja. nya tag. sen..
But I'll be back on my feet some day
Making it back from my getaway
I'll be walking this street and hey
I'll be fine
//deds.
Middagen
Hur skulle detta gå???????
Jag försökte hitta maträtt som jag trodde D skulle klara. En stor maffig räksallad med dinkelkornen (urgott) bredvid. En god yoghurt-dressing med lime som tillbehör och gott bröd. Tårta och chokladmuffins till efterrätt!
Hur skulle det gå ???? Oj oj oj...???
Men det gick så fantastiskt bra! Mitt hjärta värkte av stolthet! Det var så trevligt och allt funkade så bra och alla var så glada! Så underbart trevligt att ha D vid middagsbordet! Jag hade ställt fram Drakfrukt som komplement till sötsakerna! Så det var inget konstigt alls att välja en skiva frukt istället för en kaloribomb till muffins.
Själv var jag väl inget hälsoföredöme direkt - ingen träning på 2 veckor :-( .... och inte har jag ätit sunt utan stoppat i mig sådan jag inte behöver lite för många gånger. D citerade mig "Mamma - man kan äta allt, men inte alltid" ... eh... öh.... får bli skärpning från min sida!
Nu ...jäsp - är såååååååååååååååååååååååå trött ...... så ska jag ..................åh, öh, träna ............. inspirationen är på månen känns det, men träna ska jag / MÅSTE jag/ göra i veckan! Kanske därför jag är så trött! För att jag inte tränat!
Hey SATS, here I come! Some day this week - tjoho! Hur var det nu ?? "Just do it"!!! Girl, just do t!! Girl ?? Ja ja, E då!! E - Just do it!
// E
ljust
25/4.
dock inte jag som valde det ämnet, nej det blev jag tilldelad. det är ett under hur snabbt man glömmer, hur man kan titta bort från allt det där jobbiga, som man faktiskt gått och går igenom. hur man tänkte, kände och inte brydde sig. får sånna flashbacks. bilder tränger tillbaka, en känsla av obehag. när man mådde som man mådde. när allt verkligen var skit och ett rent helvete. men man kände det inte riktigt då. det var senare. när man började inse att som man levde inte var normalt, rentutav ohälsosamt. när man förstod att det man höll på med hade ett namn, en benämning. en diagnos, jag var sjuk. det tog tid att förstå, acceptera och inse. men tillslut var jag tvungen. jag blev tvingad, och ja, jag såg. jag fick hjälp att göra något åt det. annars hade jag dött, och det är väl ngt som jag kan lova till 90%, jag ahde varit död. det är ngt jag inte förstår än idag. jag kunde fan ha dött.
det är lätt att glömma hur fast man var. maktlös och okontrollerad, samtidigt som man aldrig haft sådan kontroll och diciplin. tyvärr gällde ju detta bara åt ena hållet.
idag kan jag komma på mig själv att nästan bli lite irriterad när jag ser sjuka människor, med anorexi eller annan ätstörning. att "förstår du inte?" "huuuur kan du INTE se?" "snällasnälla, hur farligt kan det vara. ät ngt lilla vän.". det skrämmer lite, ibland. när det går upp för mig att det är svårt att relatera till när det fortfarande ligger så nära.
jag glömmer hur det är, hur det var.
//deds.
24/4. ooordblajj.
mormor & morfar var här på middag, det var fint att träffa dem, inte överdrivet ofta man gör det.. sen sprang jag över med 3 lådor te till A, för vi skulle kolla film. det blev körslaget istället. filmen kmr på måndag eller onsdag har vi planerat in! wihi.
nu dricker jag te (okej, det är schluut efter typ 3 hink-klunkar) och ska försöka hinna ikapp lite med mitt projektarbete som så nonchalant försvann vid datorns krasch. suuuuck. blä.
menmen, det är som det är. min dator är laddad på 2h & 48min (94%). när den står på 0, anser jag mig ha pluggat klart för ikväll. hehe.
men imorgon måste jag bara vara klar! :O och så har jag ett lagom stökigt rum jag borde ta hand om, för att ytterligare ett steg längre vada fram till garderoben och fixa den. jaja, senare projekt. ! gud vad jag ordblajjar för att komma undan skolan. gah. come on.
hoppas eran kväll varit och är bra!
//deds!
lev livet.
Du som hade chansen
(Skyll dig själv)
Nu viftar jag på svansen
Kroppen ropar
Lev livet varje minut
Lev livet till det tar slut
Lev livet nätter och dar
Lev livet, livet jag har
Låt det hända
Och låt det komma
Kroppen ropar, ropar, ropar på mig
[jag lever.]
kmr bättre uppdatering sen. vet inte riktigt vad jag ska skriva.
okej, lite uppdatering.
jag vill verkligen bara leva nu. allt står skrivet, lev. ta allt som det kmr.
sommaren närmar sig och jag längtar. jag ahr så mkt att längta till. studenten och sen verkar jag bli lovad otroligt spännande upplevelser. till och med massa datum bokade., jag får så mkt jag kan önska. hela tiden.
varför är jag inte lycklig? eller är jag lycklig. kasnke. varför mår jag inte bra då? eller mår jag bra. jag vet inte, jag vet ingentign längre. det kasnke bara sitter i. att jag vant mig. såhär skare vara, man kan må bra ändå. har lärt mig acceptera. kasnke att jag inte vågar hoppas på ngt bättre. jag nöjer mig. varför gör jag så?
varför nöjer jag mig half way?.
//deds.
Min stora kloka inspirationskälla
Träningsgurun Blossom predikar ofta om det egna ansvaret, ens attityder och inställning, till allt i livet. Hon menar att man måste ta ansvar för sin hälsa, och det största hindret är alltid en själv. Hon har kallats både hälsoterrorist och hälsoapostel men själv har hon numera en ganska avspänd inställning till sig själv och livet. Hon säger att hon inte har några laster utan njuter av allt, t.ex rabarberpaj, mörk choklad, ett glas vin. "Det ska vara gott att leva".
På sina dåliga dagar drar hon sig undan, tappar upp ett varmt bad, njuter av lite musik, och är extra snäll mot sig själv.
Hon är fantastiskt inspirerande, vältränad och med ett glatt leende, och hon brukar säga att man inte kan vänta på inspiration för träning, utan "just do it", bara gör det! Tillslut kommer inspiriationen menar hon.
Att ta ansvar för sin egen hälsa är så rätt, som min kompis A-L sa - du måste ta hand om dig själv och vara snäll mot dig - för ingen annan lär ta hand om dig.
Så numera försöker jag vara snäll mot mig själv!
Blossom ska ge ut en tidning i sommar "Blossom Magazine" - hoppas den tidningen går bra - för jag ser verkligen fram emot den! Ska spana i början av juni för då ska den komma - jippie!
// E
be careful.
jag får VG på hela matteC kursen!! grymt nöjd!
haha. snacka kontraster på mina dagar. om inte rent utav mina timmar. men det är väl så, inte bara för mig. men det är så markanta skillnader. men vad skulle livet annars vara, utan dess törnar och snår?.
jag gillar mammas inlägg från igår, det positiva, att man kan välja hur man ska ta och se på saker. jag håller med. positiv energi smittar. och vem vill inte ha sånt?? sen kan man vara mer eller mindre mottaglig. vissa saker kan man ta med en nypa salt. och ja, jag tror på att allt blir mkt lättare om man väljer att göra det bästa av det. men med det menar jag inte att man ska ta allt bra. jag menar. vissa saker är rent utav skit. lycka är fint, något vi ska ta tillvara på. glädje, det måste vi värdesätta. det är inte självklart över allt. men skulle allt vara frid och fröjd skulle man inte kunna värdesätta det, eller ens uppskatta det på samma sätt. jag tror att det är viktigt att man får må dåligt ibland. inte tvinga sig själv att alltid alltid tvinga sig själv att se det braiga i allt. vi måste ta till oss ett problem först, kunna förhålla oss till det, för att sedan kunna göra ngt bra av det. men hellre att alltid vara lite mer optimistisk, än att förutsätta att allt är dåligt. man ska vara glad. men det är skillnad mellan ett påklistrat leende och ren och skär lycka.
hoppas jag inte lät negativ nu bara för det. haha. typiskt i så fall. :P
'
be careful what you wish for.
//Deds.
Hjärnkontroll
Väl ute på gatan tänkte jag på gårdagens Jenny P A, och hur stor hon är i anden! Det positiva tänket! Så sant rätt det är att välja glädjen! Att välja att påverka det man kan påverka som är i nuet. Och det som har varit kan man inte ändra på, men man kan välja hur man ska förhålla sig till det. Acceptera och hitta ett förhållningssätt. Att strö salt och fortsätta hålla såret från förr öppet tillför absolut noll och ingenting! Det ska inte längre få skada, det ska få ro att läka, och jag ska bestämma hur mitt förhållningssätt ska vara!
Jag tror nämligen att vi mer än vi tror kan styra våra tankar! Vi kan bestämma om vi vill se glaset som halvfullt eller halvtomt! Vi kan bestämma om vi ska älta gårdagen eller gå vidare och se nuet. Se vårens vackra blåsippor som år efter år
kämpar sig igenom en vinter och som troget kommer upp och lyser upp vår tillvaro! Att se färgen, att välja att se det ljusa och goda!
På eftermiddagen på jobbet justerade jag i min CV, och skrev
Hennes styrka är det engagerade ledarskapet kryddat med den positiva energin. Och synsättet att de allra flesta hinder går att lösa.
Ja D - du är min dotter! Du kan om du vill! Du kan ta dig förbi henne, hon som håller dig i sitt grepp och förvillar dina tankar "till apbergets tjatter". Jag vet att du vill! Jag vet att du kan! Go for it girl - you'll fix it! Och jag tror tyvärr det kräver ordentlg struktur, planering, diciplin, envishet och uthållighet!
Blåsippan finns där! Bara man ser hennes skönhet!
Kram till alla därute som stöttar oss!
// E
I taste death in every kiss we share
där du vill vara. framme.
bara nudda, sen hålla.
få smaka, känna tyget.
se flaggan hissas.
känna lyckan, lätta axlar.
målet. det du satte.
linjen. du sa att du skulle passera.
greppa segern.
skratta åt din forna skugga.
när du räcker ut din hand.
tidigt. för ingen är där.
klara det själv. var vad du sa.
Your love is a razorblade kiss .
dissad för bloggen? :O
happhapp. bloggen är tydligen viktig för mamma. viktigare än mig? buhu. :(
fick lite tårar i ögonen av mammas inlägg efter min "tillbakablick". det är svårt att man gör illa så många andra. när ens handlingar slår sönder psyken samtidigt som man river sönder sitt eget. bryter ner kroppar som inte bör drabbas. när det gått så långt att man inte längre är hjärnan bakom sitt verk. när man är fången i sig själv. man ger upp och ser hur ngt har tagit övertaget. när en skepnad av sig själv slår sönder människor runtomkring och sätter krokben för mina egna tankar. fastkedjad i ett mörkt rum i bakom sin egna hud. det gör ont att göra illa. när man inte är förmögen att stoppa. när man ligger stilla men allt bara fortsätter att röra sig. när man gör så illa men ändå inte kan ge upp det man gör. värdelös, värdelöst. det är allt vad det är och vad man känner sig. totalt jävla förlorad i något som brukade vara du.
//deds.
Jenny P J
Hon skriver
"Vad häftigt det är med positiv energi. I dag efter promenaden kände jag att det kommer bli en fantastisk dag. Och bara med tankens kraft och sköna energi så strålar hela världen tillbaka. Det har inte funnits några hinder och alla säger bara ja. Som man själv tänker studsr tillbaka. Allt är möjligt. Hoppas Denna energi smittar till er alla."
Jenny svarar
Svar igen av någon " Håller med!! :-) Men livet är en cykel, den består av både ljust och mörkt och det är en illusion att vi kan leva i enbart glädje och harmoni. Träden vissnar på hösten och blommar på våren, allt går runt, runt.. även vårt humör. Nyckeln enligt mig, är att acceptera det tillstånd vi är i så att det aldrig blir ett problem, dvs jobbigt. Utan bara ett tillstånd."
Jenny igen "Tacksamhet för det man har är också bra. Jag somnar så nöjd på kvällen. Jag är så tacksam för allt! :-) Tack för alla pengar som flödar i mitt liv just nu. Nu är det också skrivet här så nu flödar det ÄNNU mer ;-)"
En mammas svarta tid
Jag drog täcket över huvudet då jag skulle somna på kvällen för att slippa tänka, jag vågade inte tänka. Av någon underlig anledning somnade jag direkt, min kropp orkade inte tänka, jag höll på att gå under. Jag kunde ingent göra, inget annat än att tvinga in henne på sjukhusens akutavdelningar, dag efter dag.....tills de äntligen tog in henne. Då sa min chef - nu går du hem!!! Men jag har ingen semester, jag är ju nyanställd! Jag måste jobba! Du går hem! Nu!!! Tack P, min chef, för hade du inte tvingat hem mig hade jag klappat ihop totalt!
Jag gick hem och vågade inte tänka! En överdjävlig tid även för mig som mamma!
// E
ur hjärnarkivet.
jag minns den där kvällen, nu för så länge sen. i början av december, vi skulle baka pepparkakor med bror& familj. jag fick skjuts av pappa till mammas hus, jag var trött. orkade inte riktigt, så jag la mig i soffan. väntade på gästerna'. jag ville inte gå upp, tills jag märkte att jag inte kunde gå upp. oförmögen att göra ngt låg jag där, jag sa inget, apatisk. mamma körde mig till akuten. jag kommer inte riktigt ihåg vad som hände, men det blev inga pepparkakor den kvällen. jag blev inlagd över natten, med hjärtkoll. jag var inte rädd, jag hade inte ont, jag ville inget, jag kände ingenting. jag var så tom. min kropp var så kall, brickorna över mitt bröst tappade fäste och nålarna i armarna hade svårt att hitta kärl. jag fanns knappt där. natten kom och jag kände inte mig själv. hjärtat dunkade så tyst, nästan stilla. plötsligt kände jag ngt, smärta. det gjorde så ont. trycket över bröstet och den otroliga ansträngningen till att andas. något skrämde mig, jag tryckte på den lilla röda knappen. en tid senare kom läkare, dem sa inte så mkt. min maskin pep ju inte längre, den satt ju inte kvar på min kropp. pulsen var svag, hela jag var svag. dem gick. det var som att de var arga. de sa att jag kunde dö närsom helst. jag brydde mig inte. det kändes som jag sakta lyftes ur min egna kropp. jag såg den där jag låg på sängen, men hela jag var inte där i. allt blev suddigt. sen minns jag inte så mkt mer, men på morgonen var jag där igen. i mig själv. min mamma och bästa vän kom för att hämta hem mig. läkarna gav mig en tallrik mat. fisk och potatis. dem fråga om det gick lättare att äta ensam. jag nickade och fick mitt skynke fördraget. stora delar fisk & potatis gled fint ner i en gammal läkerolask. min läkare tittade till mig, jag sa att jag var klar. "en potatis till" sa hon bestämt. nej, sa jag. jo, sa hon. väldigt arg. hon tittade bort i 2sek och jag mosade en potastisklyfta mot sidan av tallriken och höll gaffeln vid munnen. "bra sa hon, det var väl inte så farligt?". jag har sällan kännt mig så stolt.
på andra sidan skynket sa dem att jag skulle dö, jag behövde hjälp. min kropp skulle inte klara mkt längre och jag hade gett upp. när jag kom hem den dagen drack jag min första näringsdryck på 3månader.
jag måste tänka på det där. att jag tagit många steg bort från sjukdomen. det är ingenting att ha. jag har inget att förlora på att bli frisk, bara allt att vinna. även om allt skiter sig ibland, måste jag fortsätta. jag har så lite kvar nu. jag är närmare friskhet än sjukdom. jag måste fortsätta.
skolan!
..ont i rumpan ont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpanont i rumpan!
wihi, nu slutar vi och jag har precis skickat iväg ett arbete. yeahj.
mot bussen and awaaaay! dock blire raka vägen till mer plugg. mitt projektarbete försvann när datorn krascha. suck suck. BYE!
Söndag 18 april - trädgårdsjobb av slappoberto
Tjoho, jodå, jag är här!!! Jag önskade bara att jag kunde skriva "och så har jag tränat och gått ner 5 kg".. men näej! Och när jag är förkyld, det sticker i halsen, orken finns någon annan stans, inte hos mig, då är det så himla svårt att sköta sig sådär bra.
Så - erkänner - godis, glass - och en inte allför sund mat...
Men å andra sidan har jag varit ute i trädgården och jobbat. Jag har krattat hela gräsmattan och rensat bort torrt gräs, plockat fram utemöblerna och skruvat ihop utebordet. Jag har också bytt däck på bilen (tungt), tagit av taxboxen (den väger...) - sedan var det förstås städdag i området i lördags då det var krattning och sopborstning av sand.
Så, lite slappoberto har jag allt varit - fast gjort lite bra saker ändå!
Men nu kommer en ny vecka med nya förutsättningar :-)
// E
brösten, haaaaallååååå?
hej!
lite sega på uppdatering här tkr jag mig allt se. och sen vad mamma pysslar med vet jag inte. jaja, tur att jag och min (än så länge) fungerande dator finns på denna jord!
idag är jag lite trött, men det får jag ju. igår vare skiva, riktigt kul vare! temat var P, L var "pink" & jag var "purple". lånade en liten klänning av en kompis, den var dock tubtopp. thx god för nya bhn. men lite knixit vare allt. jamenar, även om jag gått upp några(många) kilon, är brösten lite russin fortfarande. så det var inte mkt att hänga fast varken klänning eller bh i.. även om nu bhn ska hålla upp dem. haha. jaja.
ready to go!
//deds.
17/4-10.
jättesvullen. varför är jag svullen?
gah. svårt.
//deds.
15april 2010
men det är mkt som fortfarande spökar. mkt golv att ligga på. men inte riktigt i samma utsträkning som förut. jag menar, det märker vi ju på vågen om inte annat. ha., sen är det väl mkt ,mat som fortfarande är svår. som ger mer ångest än annat. sånt jag inte riktigt kan äta.. än. jag förstår inte riktigt vad det är som tar emot. eller jo, kasnke har ett hum, men jag orkar inte gå in djupare i tankarna. kmr jag inte kunna sova igen, och jag ska ju faktiskt upp tidigt imrogn också. long day!
hoppas mamma blir frisk snart.
hittade iaf en bh dagen till ära.
(klicka för större bild)
//deds.,
Glasskollen
Fantastiskt vad gott det är med youhurtglass från Yoghurt-shopen i Gallerian i Stockholm! Rekommenderas!!
Den allra godaste glassen är italiensk tycker jag. Sådan finns också i Gallerian. Himla bra glasscenter det där!
Efter den italienska kommer Gallerians fantastiska yoghurtglass! Fast den är inte långt efter den italienska....
Sedan kommer alla andra glassar ...
Glass är gott! Jättegott när man är förkyld! och det är jag och då var det jätte jättegott med glass!
Visserligen går man inte ner i vikt men det behöver jag inte göra just idag! För idag vill jag bara må bra, och med näsdroppar och alvedon är det lite bättre men inte på långa vägar bra. Orken är bara borta.
Så att på lunchen inmundiga årets första glass utomhus ... det kändes rätt bra!
Men nu ska jag hem, ta av packlinen på biltaket och helst byta till sommardäck på bilen eftersom det inte är särkilt mycket snö på vägarna och dessutom är det förbjudet med dubbdäck fr.o.m i morgon.
// E
14april - nya tag. en glad D.
ny dag, nya tag - sånt gillar vi!
igår är igår och förrgår i förrgår. what to do about that liksom. :)
jag är glad idag, trots ev. matteprov om en 1,5h... solen skiner och ja, jag är på bra humör liksom! det känns skönt, att vara glad på riktigt utan att ngt speciellt riktigt häder. dagen är planerad, så ska se om vi kan få en paus från ångesten dagen till ära? först skola, jobb sen till käre A.
det som är lite jobbigt nu är väl att jag verkligen ser och känner förändringen på min kropp. hur den "utvecklas" och formas. eftersom att jag inte tränar eller har några muskler är det inte min vältränade kropp som kommer tillbaka. och det äre ökade underhudsfettet som jag ser. det är jobbigt.
//deds.
trött snuvdag
Har dessutom jobbat hela kvällen, fram till nu kl 22.55 så nu ska jag stryka kläder till i morgon bitti. Sedan blir det huvudet på kudden - Trött trött - inga upplyftande glada tillrop från den här mamman inte!
Men blir glad när jag tänker på att D och jag ska hoppa på hennes rosa mjukisbyxor, vi ska begrava dem när hon är "back on track" igen.... för då vill hon aldrig mer se dem. Undrar om jag kan passa på att kasta ner något som är för stort då?...
Blir glad av en annan sak också, har idag beställt hotell i Barcelona, nära Ramblan - D och jag ska ju dit i juni då lillebror ska spela fotbollscup - sådant är roligt, riktigt roligt!
Godnatt och sov gott!
D - i morgon är det en ny dag!
Hotel NH Duc de la Victoria
13april, dubbeldubbel
att skrika med en röst ingen hör.
att vara sammanbiten som en mussla, stängd.
hört att det ska vara dåligt.
är jag annorlunda, jag kan inte öppna.
jag vill, bara en liten glipa.
bita ihop, snabbt över, lättnad.
förbjudet, inte tillåtet i min värld.
så splittrad, trasig där inne.
jag vill släppa ut,
sanning för mig mig, är att jag mår så himla mkt bättre. jag känner och ser hur min kropp växer och jag gillar det faktiskt. det trodde jag inte, aldrig. men jag tycker om det, och det väldigt mkt. jag vill inte bli stor, bara normal, funktionell. börja träna. äta regelbundet. allt men inte alltid. känna os och smak, njuta av det.
det är min sanning.
utan förfining & undanflyckter. är detta ren jävla verklighet. just nu.
och det mina vänner, börjar jag bli extremt trött på.
..att känna och må så dubbelt.
jag trodde att sanning och verklighet var ungefär densamma. iaf att de var på samma nivå under samma tid och omständigheter. men jag vet inte längre. det är som mig. dubbelt.
Hemma
Ingen träning de närmaste dagarna!
Så ledsen jag blir att D inte förstår att jag är helnöjd med att både tomater och kryddor lever och att huset var välstädat och fint.
Men erkänner att det ju inte är en jättehit om huset ska se bebott ut om det ligger en jättehög med nyintagen post på köksbordet. Och så fylls den högen på för varje dag... Jag har tyvärr hört lite för mycket för att jag ska vara lugn och tro att tjuvarna är så lättlurade. Det handlar ju inte om värdet i sig, utan det att någon rotat runt i ens grejer och kanske slagit sönder en massa ljuvliga lersaker som mina barn gjort som små. Saker som har ett stort affektionsvärde.
Många grannar har ju tyvärr haft besök - jag hoppas jag slipper!
Snygg bild på dusch som D publicerat! Har funderat på att skaffa en sådan... Att göra det mysigt och fint i duschen så att det ska vara något positivt istället, men förmodligen hjälper det inte.
Hoppas D's nya satsning med nya strategin funkar! Jag tror det...
Nu natti natti... kudden hägrar!
// E
dusch,
jag har alltid alltid ogillat att duscha. 10sek har det gått på. varje gång jag kommit hem från träning är duschen det jag dragit ut längst på. vet inte hur många disbyter jag och mamma haft om det där. hur äckligt det är att jag dragit ut på det så länge. men jag verkligen ogillar det. det är så kallt och ..blött. obehaget kanske inte sitter i just själva duschningen. men det är sen. så otroligt kallt att kliva ur. och sen ska man torka sig snabbt och klä på sig. och då kanske man måste gå i bara handduk en bit i huset. och så lyckas man aldrig bli riktigt torr och kläderna klibbar mot kroppen, ja ni ser. nu kan mna ju kanske tro att problemet ligger i att jag aldrig duschar. men så är faktiskt inte fallet. det har blivit som en sorts ångesthantering, dusch och bastu. det är sällan jag står där mindre än 1h. väldigt sällan. (utom på morgonen kanske, när jag har en tid att passa, skolan.). men helt ärligt, minimum en timme, ibland längre.
det bidrar till att allt varmvatten dör. brukar försöka duscha och basta sist. men ändå. så ska dt inte behöva vara. jag tkr ju inte ens att det är skönt..
det händer att jag duchar en längre tid i iskallt vatten. bara för att..
//deds.
12/4. slut på lov.
lägligtlägligt. igår när jag väl satte mig ner och pluggade tog det cirkus ½h innan pappa kom och sa att farfar var här. "kom och hälsa, han är bara är en liten stund". "en liten stund" blev dryga 2h. happhapp^^
jag ligger fortfarande efter, men vafasen. nu ör jag ju på G iaf. man kan hinna mkt på ½h,,
haha dock ngt motsägelsefullt när jag nu faktiskt sitter i skolan och inte riktigt gör det jag borde kasnke.. "dagens ungdomar"!
välkommen hem mamma & co. :)
var lite nervös för att jag visste att ett sms skulle komma. började lite lungt " hemma nu. vart är du?"
sen kom nästa "tack för blomvattnandet och posten".
lite för bra det här. ,
"nästa gång kan du lägga posten i trappan så ingen ser att ingen ör hemma"
suck. här koncentrerar man sig, men alltid äre ngt! ;) -.-
justeja, denna vecka äre nytt upplägg. idag uppvärmingsdag och planering inför restrerande vecka.
gogogo.
min kära dator är alive. (lånar sladd).
//deds.
11/4. pluuuuuggga!
ett svagt minne långt bak i huvudet, viskar att jag lovade att plugga detta lov.. men det löftet arkiverade jag snabbt, och glömde. inte bra, inte bra. dock har jag släpat min stora skol-mapp fram och tillbaka vart jag än gått, vilket iaf kändes bra. ända tills nu, när jag sitter här och måstemåstemåste plugga! ..för nu äre lite kapert med utrymme för ursäkter. haha.
jaja, mina planer för dagen är ju iaf kirrade.
juste mamma; påminn mig om att jag måste skicka in ev. skolkursegrejs!!. kanske läge att göra ikväll?.. kan du hjälpa mig ?? :D (om blommorna/planterna/potatisarna mår bra vill säga,.. om inte är jag spårlöst försvunnen i ett par dagar) :O
;)
//deds.
Röda näsor
I morse var jag så öm i kroppen så jag kände mig som en etthundratreåring .... kändes som att jag aldrig varit på ett gym i hela mitt liv! Men nu känns det bättre igen! Men vi får väl se hur det är i morgon bitti...
Hoppas D har tagit hand om mina tomatplantor och örter i köket. Att de varken har drunknat eller torkat....
Tjoho, snart är det vår och nu ska det bli riktigt riktigt skönt att slippa snö! Och nu får de bli nya tag mot beach 2010!!
// E
högskoleproooov!
klockan ringde 6 och kl 7 gick jag utanför dörren, mötte A. högskoleprovet stod ju på schemat, dena fina lördag..! måttligt trött skulle jag visst göra mitt prov på sthlms universitet, haha det är ju 100år bort från mig! jaja, första "blocket" minns jag knappt. för jag somnade.. (woho. bra start). vaknade till och kollade svarspappret, satte massa X ifall att jag skulle råka somna innan jag läst frågorna. som jag misstänklte, jag sov. vaknade när hon sa "nu är det 10min kvar". haha jaja, sen vaknade jag till, så de restrerande 4blocken var jag iaf vaken. men ojsh, det var ju svårt! men nu har jag testat iaf! ;D
åt lunch, medtagen låda, med massa okända människor. huamig. ångesten växte...växte..och växte. men så fick det vara.
jag förstår nog nu att man aldrig kommer vara riktigt nöjd, med utseendet. det finns alltid ngt att hacka ner på, speciellt på sig själkv, ännu mer när man mår dåligt. kroppen speglar insidan, jag lovar. huvudet är så ..dumt ibland. det kan verkligen få oss att se och tycka vad som helst om oss själva., typiskt dåligt. men vad känar det till? att trycka ner sig själv, hur smart är det på en skala? väldigt mkt minus skulle jag tro. det ska man nog bara lägga ned, ett beteende helt utan positivitet. komplexkomplexkomplex, vad är det ?!
nej, dt enda jag ska trycka ner nu är mitt huvud, den förjäkla självförakten, ångesten och ja. allt negativt som rör sig där. och som är början och slutet till ngt negativt., blä, ush och fy.
haha appropå komplex. känns som att jag börjar komma tillrätta i mina kläder. när jag börjar tänka "ser jag tjock ut i det här?", då börjar jag le.
det är nog inga tankar jag kommer le åt framöver. men när de ploppade upp i huvudet log jag faktiskt, på riktigt. skrattade lite och kände att jag faktiskt nästan är tillbaka!
nu är jag hemma, skänt. d-ö-d-s-t-r-ö-t-t! :O
//deds.
congratzzz
nu har jag precis varit uppe och grattat en halvt medvetslös pappa. han fyller år men det vet jag inte om han hunnit fattat, idag. igår däremot, första "firningsglaset" kom 00.05, haha!
nu ska jag möta upp A en liten stund. sen blire jobb under dan och hem lagom till middagen och gästerna. full rulle all day long!
på lördag äre högskoleprovet också. hjälp, vet inte ens när det börjar. när börjar det?
ha en bra dag & hoppas att mamma och dem får bättre väder idag!
byebye
//deds.
Ruuumpa 2
Ja, på söndag ska D och jag testa en ny strategi! Den tror jag på! Hon kommer att fixa det! Men stötta alla ni där ute som läser oss!! För det är en tuff väg - tuff tuff - men mot ett sunt och härligt liv!
Och det kommer att blir bra! Det vet jag!
Idag har jag åkt skidor tills benen var helt möra och inte orkade med en sväng till. Tyvärr var de inte särkilt uthålliga men de fick kämpa på så länge det gick!
Lite regn, lite vind och lite snö! Men ett par riktigt härliga åk på nypistat satt fint, och att därefter värma sig med en god kopp kaffe, egenhändigt bakade ananas-muffins och kexchoklad i en liten "fäbod" med öppen brasa var unnderbart härligt!
Till middag fick vi K's suveränt goda fiskgryta! Gott gott! Just nu bloggar jag, några spelar Uno, en pluggar och en har ömma ben och blir just nu insmord med Voltaren!
// E
ruuumpaaa
bara 4(ynka)kg kvar till normalvikt !! hur bra är inte det ?!
nu ligger all focus på att bli av med spyeriet. mamma och jag ska testa en ny strategi på måndag.
snart måste jag få börja träna. men ångesten, gråten och självförakten. det destruktiva. hur blir man kvitt det? steg för steg får man sakta gå. men bestämt.
ngn har ju snart tillbaka sin rumpa!!
//deds
Dimma, vind och sorbetföre i Sälenfjällen
Den hemgjorda kexchokladen till kaffet, vinet till maten ..... men jag tror att själen mår bra även om kroppen får lite mer än den gör av med just idag. Det jämnar ut sig sen!
Men jag får ta igen det i vardagen och äta lite mindre choklad då och träna lite mer. För idag var det inte mycket till träning/skidåkning. Tungt var det med sorbetssnö i backen, dimma på förmiddagen så att man inte såg någonting, och vind som ven från väster. Måste säga att det var himla skönt med min fina röda hjälm! Men särskilt roligt var det inte så vi höll inte ut så himla länge - tidig afterski med andra ord!
I morgon spår de regn.... tur vi bor i en fantastiskt fin stuga!
// E
popcorn.
jag har ätit popcorn idag. utan ångest.
hejjahejja. i did never know.
den här dan har fasen bara varit bra. rakt igenom.
och jag har en typiskt bra känsla att den bara kmr bli bättre.
yeeahj.
pusspuss, dedde
crazy!
aaaaaaaaaaaaaaaaaah.
gooooiiiinnnnng craaaaaaazzzzyyyyy! hm, vare verkligen så smart att lämna mig ensam??
living on the edge
living on the edge
living on the edge
living on the edge
living on the edge
hihi skojjade bara, mamma.
nog för att jag skulle vilja hugga av mig huvudet lite då och då
men helt borta är jag inte .
jag klarar mig bra! till och med att jag sköter maten! ;D
tryin'
att söka svar jag inte borde veta. problem utan lösning. frågor endast tiden kan besvara. sanningar utan lögner och hopp utan förväntningar. att förstå känslor som inte är mina, brott som ej begåtts. att ta på det abstrakta och att springa utan mål. sånt är jag bra på att försöka, att vilja förstå.
and that breaks me apart. couse I cant always understand, everything.
tomt hus, fyllda väggar.
kände att detta endå kunde funka bra. men icke.
kunde inte sova en blund, alls, inatt. antagligen för att jag visste att ngt väntade tidigt på morgonen (de skulle upp kl 6). så jag joinade dem och vinkade av. tänkte gå och lägga mig efter lite frukost mitt i allt packande och grejer. men nej. slutade över hinken, tyvärr. rätt sliten kände jag mig när frysens kylklampar var på annan ort och jag låg med frysta majspåsen på halsen. stackars halsmandlar.. det är ngt otroligt hur svullna dem är. inte tittat i spegeln sen i morse. vill inte. ush. hoppas de gått ner lite nu. snällasnällasnälla.
gick och la mig i mammas säng sen. inte heller nu gick det att somna. jo framåt 12-13 ngn gång. doink, sa det. så somnade jag. vaknade kl 17.00. (haha). vilken dag. gick ut på en promenad med mig själv. satte mig på berget och tittade ut över vårisen. det var fint. jag hade tårar i ögonen. dock inte för att det var fint, snarare pga att det gör så ont idag. nu. inuti. ontont. jag gråter inombords.
träffade lite kompisar nu på kvällen. de jag iaf vågar visa upp mitt svullna ansikte för.. en av dem gör mig sällskap under natten nu. :)
tedax nu.
hoppas er dag varit bättre!
dem verkar ha det bra i sälen! :D
//deds
Fjällen
Här sitter vi mätta och belåtna efter en god fjällmiddag bestående av K's köttfärssås! Nu står K här bakom mig och är så nyfiken över vad jag ska skriva så jag kommer alldeles av mig! men hon får läsa sen.... hon får bli läsare nr 17!
Hur som helst så är det mysigt att vara i Sälenfjällen. Vi har fått tag i en kanonfin stuga. Just nu snöar det, och vädret ser väl inte helt hoppfullt ut nu, så det är tidigt i backen som gäller.
Idag är en resdag men i morgon blir det skidor hoppas vi. Jag har erbjudit mig att köra första bilen till den nypistade backen! Fortsättning följer i morgon! Så det kommer inte bara vara D som bloggar under denna veckan hoppas jag!
Hörs i morgon - ciao!
// E
mammi is back!
läste precis inlägget. jag tror nog att den enda man ska tävla mot är sig själv. men man behöver motivation, vilja och det skadar aldrig med peppning. det är alltid bra med lite perspektiv på det man gör. man kan lätt fastna i ngt man tkr är jobbigt, haka upp sig.
jag förstår mamma, att hon inte alltid orkar tänka att hennes dotter är sjuk. men jag är ju så mkt bättre nu, klarar mig till stor del själv - kan stå på egna ben. det är inte samma "oro" längre. att "imorgn kanske hon är död", "kommer hon ta sig ur det här?". nu lever jag ett liv, normalt. jag är precis som vem som helst. nej det är jag inte. men sjuk? jo lite kanske. gipset är borttaget men armen fortfarande lite svag. jag vill inte att hon ska tänka på mig som sjuk. dels för att det är en sådan kontrast från när jag verkligen var sjuk, på riktigt. och sen för att det inte hjälper mig ett dugg. numera vet både jag och hon att jag kmr ta mig ur det här, det är mer en fråga om tid, när. men kommer, det gör det.
idag fick jag en sjuk ångestattack. satt vid dator och ja.. jag vet egentligen inte vad som hände. satte händerna för ansiktet. kroppen bara skrek. jag tog mig till sängen, låg som en köttbulle, skakade. skickade ett sms till mamma "kan du komma upp..?" hon kom. jag började gråta. hon frågade vad som var fel. "det är just det, jag vet inte." sa jag..
och det är verkligen så.. man känner att ngt är såsåså fel. men man vet inte vad. paniken kryper fram då man letar efter en lösning till problemet. vilket problem? man vet ju inte vad som är fel.
men det tog slut. 1h senare satt jag åter igen framför datorn - levande., så "det var det". tack mamma. :)
kommer det komma en tid. ngn stans där framme? när man får ngt för att man kämpat. n'r man blir fri denna ångest?
//deds
annandag påsk - 5 april 2010
I torsdags och idag var jag extremt duktig på gymet tycker jag! Först uppvärmning, sedan balansplattepasset 2 varv, och därefter intervallträning 30 min på crosstrainer. Tar ca 2 timmar totalt inkl strech efteråt. Jag säger bara - igen - "draken på balansplatta" - inte att leka med! Armhävningar med hantlar i händerna kräver styrka från en som knappt kan göra en armhävning, så det är tuffa övningar för en sådan som mig. Jösses vad det tar detta pass! Hoppas jag att det gör i alla fall, för det känns rejält i kroppen att man gjort något fysiskt.
Att vinna mot D - ja, det var väl bara menat som en liten utmaning med glimten i ögat. Vi kan aldrig tävla mot mitten. Det D är med om är överjävligt jobbigt och alldeles för allvarligt för att skämta om - och definitivt inte tävla med. Mitt kämpande är som en piss i Missisippi (får man säga så.... en nål i en höstack låter kanske mer belevat) jämfört med det D går igenom. Men ibland vill hon att jag inte ska behandla henne som sjuk, utan som helt vanlig. Och det är då jag säger sådär, är bara helt vanlig, och tänkte att kanske kan jag utmana henne att kanske hitta sin fars envishet och sin mormors sätt att undanröja hinder. Och på så sätt kanske få lite extra energi...
För jag orkar inte hela tiden tänka på att D är sjuk! Att se sitt barn må så dåligt är tufft. Så istället försöker jag själv må så bra jag kan för jag tror det då blir lättare för D.
Så egentligen tävlar jag mot mig sjäv. Och jag är absolut på G! Med min träning och att äta sunt! Den mat jag gör är hälsosam även om D inte riktigt håller med om det hela tiden. Jag köper bra råvaror och lagar till maten så att den ska vara näringsriktig, ren och fräsch. Utan en massa konstiga kemikalier som våra kroppar inte behöver. Lite Medelhavsinspirerad kost är det jag lagar.
Nästa vecka blir det kortare bloggande då jag befinner mig på annan ort, hoppeligen med skidor under fötterna!
// E
svar till c.
svar; jag vill säga att jag är frisk när jag kan äta allt (inte är rädd för vissa livsmedel), när min kropp fungerar som den ska och jag slipper all ångest för allt jag äter.. det är väl då jag är frisk. jag tänkte förut mkt att "när jag kan äta en pizza, då är jag frisk". men jag har fått bättre insikt nu. jag behöver aldrig äta pizza om jag inte vill. men jag borde kunna, om jag vill. men det jag menar är att det är ingenting jag behöver. men jag behöver äta och det regelbundet. just nu blir ångesten och min räddsla för mat - ett hinder. när jag inte behöver avstå från saker (Ex. bortbjudningar) pga räddsla. när jag kan träna och hålla energin uppe. så kort och gott - när ätstörningen inte längre är ett hinder - då anser jag mig frisk! :)
mina mål för att nå dit är många. just nu ligger mycket focus på spyendet. att slippa det, för allt blir så mycket svårare när det är där.. för att underlätta det försöker jag äta lite, men ofta - så inte magen blir så full. jag vill bara gå upp mina kilon nu och börja träna. herre min skapare vad jag längtar efter det!!
//D
jag kommer att vinna.
mamma upplyste mig nyss om "jag kommer vinna!"
- vinna vad, frågade jag?
mamma; "mot mitten".
happ happ.
jag svarade mest om hon mindes att jag gick upp +10kg på 2,5månader., (enheten). det tkt hon inte gildes. försökte igen med att jag faktiskt gått upp 13kg från när jag var som sämst. men sen gav jag upp.
för nu känns det sådär igen. att allt handlar om vikten. väger jag si & så mkt är jag frisk. väger mamma si och så mkt mår hon och hennes kropp bra. är vikten en garanti? nejnejnej.
jag har ett fucking jävla fruktansvärt jobbigt monster i mitt huvud att bli kvitt. varje dag kämpar jag mot det, mot mig själv. mot ngt som finns inuti mig, som inte syns utanpå. och som inte sitter i mina kilon. visst, jag skulle ju inte kunna bli frisk från anorexin i huvudet med en vikt på 35kg. det går inte riktigt. men nu, när min kropp fungerar på ett relativt normalt sätt, fysiskt - är det främst den psykiska delen som är kvar. eller det är ju den som är kvar. monstret.
Tired of impressing tired of proving
Myself to people that I tought already knew me
Tired of nights with none of us sleeping
Things I used to know ain't easy no more
Step by step is how I go on
Relieved to see another morning sun
Day by day is how I go on
Night by night they come to me
The demons ti remind me
Sometimes it's more than I can take
And I break and I break and I fall apart
After night comes light then another night
It starts again the poisoningof my mind
3e april
shit. redan inne på 3e dan av april. tiden gååååår, minst sagt. jag fick en ny dator igår, eftersom att min "gamla" (fick den i årsskiftet) kraschade! så nu känns det bättre och nu måste jag sätta igång plugget med superspeeed!
borde gå och duscha nu också, ska till pappa snart och måla ägg, hela fam. finland är här, med barn och allt. så det lär bli färg på flera ställen än äggen. ;)
mamma damsuger & städar där nere, ngt jag också kasnke borde göra.. middagsgäster iform av grannarna ikväll, det blir kul. haha mycket jag borde göra nu.
idag når jag bättre, nästan bra faktiskt. vet inte vad som gör det, kasnke solen? det är fint väder ute. känns mer som jag kan flyta lite då. slippa tänka och påverkas så mkt. bara liksom ..hänga på. så det är väl inte ren lycka jag känner, mer som ett välbehag. en våg som man faktiskt kan ligga och guppa på ett tag, med solen i ansiktet. det är grejer det, och det funkar för mig., nej duschen var det ja!
känner mig lite som på denna bild.. matt, genomskinlig. suddig, skör..
hoppas ni får en bra 3e april där ute!
//Deds.
2 april 2010
hata är ett starkt ord, det vet jag. det bör inte användas mer än när det verkligen handlar om hat. just nu tkr jag att det gör det. jag är helt svart inombords, ordet kmr väl till hands. för just nu hatar jag att jag blev sjuk. hatar att jag missade min 18årsdag, sista året i skolan och allt därtill. hatar att jag drogs ifrån träningen, mina vänner och familj. hatar att jag stängde in mig i mig själv och vandrade den mörka stigen. hatar att resan tagit så stor del av mig, att den tar tid och stjäl delar av mitt liv. hatar att vara förkyld, hatar att inte kunna ta mig ur det. hatar att jag får höra bättre men aldrig bra. hatar att titta på mig själv med avsky, hatar att känna skamm. hatar att leva med ångest, hatar längta men aldrig vara där. hatar att överhuvud taget behöva skriva ur mig hat. hatar att vara jag. hatar att göra illa och såra. just nu hatar jag. hat. hatar det jag är. hatar.
1apri,l
tror det är ngt jag lyckas med varje år! roowligt. dock brukar jag nog vara lite mer engagerad.
annat roligt som hänt idag är att pappa kom och hämtade mig imorse, så åkte vi till storebror. han har då fått en ny liten knatte, så nu är jag faster till 2st pluttisar. jättesöt och jätteliten var han! och den andra stora lilla knatten var dock på dagis, men vi lämnade ett påskägg efter oss till honom. så får hoppas att han blir glad, trots lilla förlusten att missa farfar och faster ;) haha skojja.
nejmen det var fint att träffa hela familjen! och sen kom mammas "kära" hit idag & lillebror köpte nya fotbollsskor. minns den lyckan. att få nya fotbollsskor, matchtröjor, spikskor, löparskor, tävlingskläder, simglasögon & baddräcker. åh. minns.. och saknar.
jag älskar idrott, älskar älskar. det har alltid varit 90% av mitt liv, eller ja, idrott i alla dess former har varit mitt liv. det bästa som finns och det är svårt att vara utan det. just nu.
nu är det vår och grejer också. skulle göra nästan vad som helst för att få ta på mig löpargrejerna, trycka i nyladdad musik i öronen och bara ut i friska luften. så in i bomben skönt. åh. jag villvillvill!
jaja. I know what to do..
forf. lite skeptisk mot mammas mat dock. och sålänge jag är det kan jag nog inte springa. eller? jag får fortsätta kämpa så jag kommer i mål ngn gång och kan ut och springa mot nästa.
sov gott nu & glad påsk alla! :D
//deds.