motmitten

Gårdagen kunde varit bättre - jag föll - för en skräpig godispåse!! Erkänner!! Katastrofalt dåligt!!! Det var precis som att jag var tvungen att testa om det verkligen inte, trots allt, är lite gott med godis ändå! Men det var det inte - ändå åt jag ??? Hur kan det komma sig att man gör så???

Men jag känner att kraften, på allvar, är på väg! Kl 20.20 i går kväll kom det där sista som behövdes... 
Sonen var och tränade och han ringde då jag skulle åka och hämta honom.  Han bad mig ta med något att dricka och lite frukt! Och där stod jag med fingarna i skräp-godispåsen - skämdes som en gris - och det blev så himla tydligt för mig hur dåligt det är.

Jag vill verkligen INTE ha fingrarna där, nerkletade med en massa konstiga kemikalier! Jag vill dricka vatten, äta frukt och känns musklerna och orken och den behagliga tröttheten och nöjdheten efter att man tränat!!!
Jag kommer dit - JAG SKA!!!! NUUUUUUU!!! Japp! NU ÄR JAG REDO!!! Det känner jag ner i lilltån! HUR SVÅRT KAN DET EGENTLIGEN VARA????

Idag är det lite lugnare och en skön helg är i antågande! Sitter och dricker apelsinkaffe som jag fick av sonen i julklapp. Gott gott! Och i helgen blir det en svettig repa i längdåkningsspåret!


// E