Kindly unspoken.

jag förstår inte, kan bara inte förstå.
mycket har jag gjort för dig, mycket har jag offrat och ännu mer har jag varit beredd på att ge. mycket kan man ungå, men få  gånger går det osett förbi. någon blir sårad, något går sönder. att bli sviken, det vet jag hur det känns. kniven i ryggen, finns många ärr som bekräftar. i mig finns sår som aldrig läkt, utanpå finns märken som påminner. men blodet har alltid runnit på i mina ådrar. ibland har jag öppnat och låtit det se världen, en verklig skepnad av ondska och lycka. delat med mig av den del mina ögon tittar på. men inuti, ett omlopp som aldrig frysit som det gör nu. punkterad, innerkulan som producerar. du kramade det så ömt. nu hoppar du och slår. det är alltså såhär det känns.

tears I can't fight alone.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0