heartbreake hotel!
inget internet och ingen tv idag, dagens i-landsproblem! haha vad ska man göra dÅ?
jag körde melodifestivalen på rummet ! ;D
sen blev det heartbreake hotel med mamma på brors X-box och nu fick vi igång nätet, woho! alltså denna film! så otroligt rolig och ganska genant! ens mamma kanske inte är filmpartner nr.1 att rekommendera! men det kmr man ju alltid på efteråt såklart... :P
nästa? - sooova!
deds!
vad är liv?
hej hopp plopp!
vet inte vad jag ska säga om min mor ang bloggen. aktiv skrivare? not so true. hah :P
körde imorse, gick bra. gjorde vägarna osäkra i sumbyberg, alla lever! iaf inga olyckor påverkade av mig !
gick en kort liten promenad idag. vi hade en uppg. i slutet av plugget i våras - med rubriken "vad är liv?". naturkunskap blandat med filosofi. lite svårt, passade mig perfekt. gillar naturkunskap.. pch psykologi/filosofi. idag dök den där rubriken upp i mitt huvud igen. vad är liv?
ur biologins synsätt finns det väl på papper, eller iaf på ngn professors anteckningar. jag menar, kan vi verkligen vara så säkra på att just det hände? jag har väldigt svårt att tro på han däruppe, gud. så jag tror verkligen på naturvetenskapen. men hur kan man vara så säker på ngt man inte sätt själv? när blir teorierna mer än realistiska forskningar?.. who knows. men meningen med livet då? varför finns vi här? starkaste individen överlever varför är vissa svaga, vissa starka och vissa på gränsen? vad är vår funktion, alla är ju så olika. människan. så intressant. individen. även om vi lyckas uppfylla vår funktion, knyta alla cirklar och kretslopp. är det att hålla jorden, livets utveckling vid ytan och föra den framåt? vad gör vi här?
dedde
vet inte vad jag ska säga om min mor ang bloggen. aktiv skrivare? not so true. hah :P
körde imorse, gick bra. gjorde vägarna osäkra i sumbyberg, alla lever! iaf inga olyckor påverkade av mig !
gick en kort liten promenad idag. vi hade en uppg. i slutet av plugget i våras - med rubriken "vad är liv?". naturkunskap blandat med filosofi. lite svårt, passade mig perfekt. gillar naturkunskap.. pch psykologi/filosofi. idag dök den där rubriken upp i mitt huvud igen. vad är liv?
ur biologins synsätt finns det väl på papper, eller iaf på ngn professors anteckningar. jag menar, kan vi verkligen vara så säkra på att just det hände? jag har väldigt svårt att tro på han däruppe, gud. så jag tror verkligen på naturvetenskapen. men hur kan man vara så säker på ngt man inte sätt själv? när blir teorierna mer än realistiska forskningar?.. who knows. men meningen med livet då? varför finns vi här? starkaste individen överlever varför är vissa svaga, vissa starka och vissa på gränsen? vad är vår funktion, alla är ju så olika. människan. så intressant. individen. även om vi lyckas uppfylla vår funktion, knyta alla cirklar och kretslopp. är det att hålla jorden, livets utveckling vid ytan och föra den framåt? vad gör vi här?
dedde
noll sprutor blev till en som blev till två !
usha, imorse var jag på läkarhuset och skulle ta en twinrix-spruta nr.2 (trodde jag..).
en gammal dam och jag stod länge och försökte förstå oss på den nya tekniken som drabbat nummerlapps-uttryckaren. himla toutch det ska vara på allt nu för tiden! en gubbe från ögonläkaren följde oss och såg ingenting, (pennorna 20cm framför honom) så jag frågade om han ville ha min. sen satte sig en annan gubbe brevid mig och frågade om jag skulle resa ngn stans, ögon-gubben hoppade in i samtalet och berättade om massa gamla resor, haha. kort därpå gick vi in och blev stuckna, möttes vid hissarna och sa hejdå vid huvudentrén. hah gamla människor är alltid så vänliga! :)
juste min spruta!, jag hade visst inte tagit nr.1 ,sa dem.jag visste ju att jag inte behövde vaccinera mig för något innan resan, jag hade ju pratat med dem som annordnar resan. men mamma skulle promt ringa vårdcentralen och sen ett sms till mig om att jag skulle dit med 500:- och bli stucken i armen.
så nu tänkte jag, skönt då slipper man bli stucken i alla fall.
3min senare gick jag därifrån med ett plåster på vardera axel, och nästan 800:- dragna från kortet. haha. jag fick två(!!) andra sprutor istället !
en annan? mot hepatit A, påbyggnad. (fråga mig inte, förstod inte riktigt) och en mot influensan. som jag haft och därför borde vara immun mot? :p haha nähe..
lite ironiskt att man mår såhär dåligt efter en spruta som ska skydda mot sjukdomar, ! ;)
jag på britsen; "jahapp blir man bedövad i båda armarna då!;)"
läkaren; "nejnej, det här gör inte ont."
"vilken tur.." (myass)
*går där ifrån med spaghettiarmar*
//deds
mamma; man ser på henne att hon gått ner lite i vikt. glad för hennes skull att hon kommit igång med träningen. 1,2 kämpa på! :D
en gammal dam och jag stod länge och försökte förstå oss på den nya tekniken som drabbat nummerlapps-uttryckaren. himla toutch det ska vara på allt nu för tiden! en gubbe från ögonläkaren följde oss och såg ingenting, (pennorna 20cm framför honom) så jag frågade om han ville ha min. sen satte sig en annan gubbe brevid mig och frågade om jag skulle resa ngn stans, ögon-gubben hoppade in i samtalet och berättade om massa gamla resor, haha. kort därpå gick vi in och blev stuckna, möttes vid hissarna och sa hejdå vid huvudentrén. hah gamla människor är alltid så vänliga! :)
juste min spruta!, jag hade visst inte tagit nr.1 ,sa dem.jag visste ju att jag inte behövde vaccinera mig för något innan resan, jag hade ju pratat med dem som annordnar resan. men mamma skulle promt ringa vårdcentralen och sen ett sms till mig om att jag skulle dit med 500:- och bli stucken i armen.
så nu tänkte jag, skönt då slipper man bli stucken i alla fall.
3min senare gick jag därifrån med ett plåster på vardera axel, och nästan 800:- dragna från kortet. haha. jag fick två(!!) andra sprutor istället !
en annan? mot hepatit A, påbyggnad. (fråga mig inte, förstod inte riktigt) och en mot influensan. som jag haft och därför borde vara immun mot? :p haha nähe..
lite ironiskt att man mår såhär dåligt efter en spruta som ska skydda mot sjukdomar, ! ;)
jag på britsen; "jahapp blir man bedövad i båda armarna då!;)"
läkaren; "nejnej, det här gör inte ont."
"vilken tur.." (myass)
*går där ifrån med spaghettiarmar*
//deds
mamma; man ser på henne att hon gått ner lite i vikt. glad för hennes skull att hon kommit igång med träningen. 1,2 kämpa på! :D
Mammi here!!
Aj då, nu fick jag lite skäll, har visst inte bloggat på länge, D ligger före med 13 inlägg!!
Men jag har något kul att berätta - JAG HAR MINSKAT MED 6 KG ....Tjoho!!!!! Jag tränade som sjutton under 5-6 veckor, blev sjuk och kunde inte träna på 3 veckor, vågen vaknade äntligen till liv och jag gick ner i vikt.
Brallorna satt löst över låret :-) :-) :-)
Sedan blev det en rivstart förra veckan med PT. Slut på träningsvila! Jösses, min PT sa att hon aldrig sett mig så lidande som förra tisdagen. Jag kunde knappt gå från träningen, låren visste knappt hur de skulle göra för att lyda min tanke om att gå...
Men så himla skönt att äntligen närma mig vandringen mot mitten, känner mig inte längre som ett fullfjädrat fläskberg :-). Bloggens titel - mot mitten! Någonstans möts vi, D och jag.....kanske inte idag, men så småningom, det vet jag!
Undrar om D kommer att blogga från Australien???? Då kanske jag måste hålla denna blogg vid liv.... Hur ska det gå?
// E
Men jag har något kul att berätta - JAG HAR MINSKAT MED 6 KG ....Tjoho!!!!! Jag tränade som sjutton under 5-6 veckor, blev sjuk och kunde inte träna på 3 veckor, vågen vaknade äntligen till liv och jag gick ner i vikt.
Brallorna satt löst över låret :-) :-) :-)
Sedan blev det en rivstart förra veckan med PT. Slut på träningsvila! Jösses, min PT sa att hon aldrig sett mig så lidande som förra tisdagen. Jag kunde knappt gå från träningen, låren visste knappt hur de skulle göra för att lyda min tanke om att gå...
Men så himla skönt att äntligen närma mig vandringen mot mitten, känner mig inte längre som ett fullfjädrat fläskberg :-). Bloggens titel - mot mitten! Någonstans möts vi, D och jag.....kanske inte idag, men så småningom, det vet jag!
Undrar om D kommer att blogga från Australien???? Då kanske jag måste hålla denna blogg vid liv.... Hur ska det gå?
// E
från australien
sitter på fc-chatten med N som för tillfället befinner sig i Australien. :D åh jag åker snaaart, underbart!
men jag har nog inte fattat det än.. ih!
//Deds
men jag har nog inte fattat det än.. ih!
//Deds
05.00. vaken innan tuppen !
klockan är snart 5.. och jag skojar inte när jag säger att jag håller på att gå i taket av detta jäkla sömn-frånvarande! ggr, det är så himla .. !! finner inga ord, hela kroppen är trött, men att inte kunna sova gör mig stressad och jag känner att jag måste göra ngt för att inte flippa ur.. gosh, dilemma. man kan ju tänka sig att det näst bästa bara är att ligga på kudden och vila, inte logga på datorn. men som sagt, jag flippar! suck..
deds.
kaos på slottet ?
det här med klädkoder.. inte så¨att jag inte vet vad en klänning är, men när det står på inbjudan att man inte får ta på sig byxor och topp tvingas min över till ett sortiment jag inte riktigt kan..då blir det problem! en cocktailklänning, jag vet inte ens vad det är !! haha,..
jaja jag har iaf SNYGGASTE skorna! ;D
MIN SKO ! :D
jaja jag har iaf SNYGGASTE skorna! ;D
MIN SKO ! :D
That made him all shudder inside when she said
vad är det som händer egentligen?
vad är det som händer, ja vad är det som händer egentligen? går min ätstörning bort? blir jag frisk ngn gång? minskar mammas vikt, och formar sig våra muskler? kämpar vi, orkar vi, eller står vi bara och trampar? har vi gett upp, skjuter vi upp, eller är vi mitt i kampen? kamerna? vad är det som händer, egentligen?..
jag vet inte. eller? jag kan väl bara föra min egna talan. eller kan jag? mitt huvud säger en sak, min kropp en annan. det är trassel i min själ och torka i min ro. jag är inte frisk, det förstår jag. men jag är inte sjuksjuk heller. jag lever ett liv och det fungerar, jag klarar mig. men jag har ett problem. inte en omfattande sjuk människa, men en människa med problem. och det innefattar en front. en kategori. mitt beteende till mat. det är inte friskt, jag vet det. jag försöker inte mörka det.. längre. men jag ser mig inte som sjuk på det sättet. sjuk var jag innan enheten, sjuk i början av perioden, sen var jag påväg att bli frisk, sen vart jag utskriven. sen trampade jag lite väl hårt i marken och grävde en grop. sen tog jag det lungt och klev ur. vet inte vart jag gick då. tog nog inte ut kurvan ordentligt, genade nog lite för mkt.
så vart står jag nu?
inte sjuk,
inte frisk.
jag spyr, och är rädd för viss mat, fortfarande. rädd för att göra fel, rädd för att göra rätt? rädd för att lämna, rädd att bemöta?
nej, jag är nog inte så rädd. väntar jag då? kan så tyckas. men jag finner ingen ro. det är nog det jag väntar på, välbehag. normala förhållanden. väntar på en omvärld utan överflödigt kaos och förväntningar. en värld där jag kan ...finna ro.
jag inväntar resan. den som tar mig bort, vissa kan kalla det smita, det gör inte jag.
//deds
jag vet inte. eller? jag kan väl bara föra min egna talan. eller kan jag? mitt huvud säger en sak, min kropp en annan. det är trassel i min själ och torka i min ro. jag är inte frisk, det förstår jag. men jag är inte sjuksjuk heller. jag lever ett liv och det fungerar, jag klarar mig. men jag har ett problem. inte en omfattande sjuk människa, men en människa med problem. och det innefattar en front. en kategori. mitt beteende till mat. det är inte friskt, jag vet det. jag försöker inte mörka det.. längre. men jag ser mig inte som sjuk på det sättet. sjuk var jag innan enheten, sjuk i början av perioden, sen var jag påväg att bli frisk, sen vart jag utskriven. sen trampade jag lite väl hårt i marken och grävde en grop. sen tog jag det lungt och klev ur. vet inte vart jag gick då. tog nog inte ut kurvan ordentligt, genade nog lite för mkt.
så vart står jag nu?
inte sjuk,
inte frisk.
jag spyr, och är rädd för viss mat, fortfarande. rädd för att göra fel, rädd för att göra rätt? rädd för att lämna, rädd att bemöta?
nej, jag är nog inte så rädd. väntar jag då? kan så tyckas. men jag finner ingen ro. det är nog det jag väntar på, välbehag. normala förhållanden. väntar på en omvärld utan överflödigt kaos och förväntningar. en värld där jag kan ...finna ro.
jag inväntar resan. den som tar mig bort, vissa kan kalla det smita, det gör inte jag.
//deds
24h day?
här låg man i sängen redan 22.30. mobilen på ljudlös - tänkte att det var minsann ett smart drag, well done, deds! :D sen brummar hela fönsterbrädan, ska man behöva tänka på allt nu för tiden? - himla vibration! "påväg mot msn!" "meh, 00.15? SVENSK tid.."
"där om 30min, *hint hint*"
jaahaa, haha nu sitter man här 02.20 framför datorn, det var som att gå upp på morgonen. det vill man inte. :p
up-up.
träffat massa vänner dessa två senaste dagarna, känns bra. :) ringde mormor idag också, pratade nästan hela 10min! dem är så fina, min mormor och morfar :)
HA! nu gav A,s internet upp tror jag ! iiih, to bad baby booo !
sleep tight allemaaaan!
//deds
...ha..ha. fuck facebook. nu skrev ngn i chatten..
"där om 30min, *hint hint*"
jaahaa, haha nu sitter man här 02.20 framför datorn, det var som att gå upp på morgonen. det vill man inte. :p
up-up.
träffat massa vänner dessa två senaste dagarna, känns bra. :) ringde mormor idag också, pratade nästan hela 10min! dem är så fina, min mormor och morfar :)
HA! nu gav A,s internet upp tror jag ! iiih, to bad baby booo !
sleep tight allemaaaan!
//deds
...ha..ha. fuck facebook. nu skrev ngn i chatten..
bob marley once said,..
vad hände egentligen
vi har mailar nu, mamma och jag. som alltid när vi bråkar. haha..
men det är över nu, tror jag. mamma blir rädd och jag blir som sten. en mur man kastar på med som aldrig går sönder. heller inget som studsar tillbaka. förrän senare, när allt falerar. då kommer ett hagel av sten. så är nog mamma också. men hon samlar på sig allt allt allt. mer som en vulkan. det kan gå en längre tid, så man tror att den lilla lava som funnits där, för länge sen har stelnat och numera börjar förmultna. så PANG, det hinner knappt ryka - lavan bara sprutar ut! då blir jag rädd. i tisdags blev jag rädd.
mamma säger att jag inte försöker, att jag inte vill. inte vill bli frisk. visst fasen vill jag bli frisk, det VILL jag ju. men nej, den där jävla anama viljan, den finns inte kvar, inte nu. jag har gett upp lite. eller kanske fel uttryck att använda sig av. för då tror världen att "Oh no. hon kmr bli spdär sjuk igen. nu får vi ta om allt från början. fanfanfan." men så är det inte. jag upprätthåller det jag lyckats med, vikten. men jag har gett upp att bli helt frisk, få de där normala matvanorna, här. det är för mycket som pressar i livet nu. för mkt som stressar och trycker.
jag slänger mig inte i armarna på australien och förlitar mig på att landet ska omfamna mig och fixa mina problem, det tror jag inte. och jag skjuter inte upp allt, eller jo, lite kanske. jag tror att det blir ett nödvändigt miljöombyte, ingen omstart, men en nytändning. komma bort från allt annat. det liv med problem jag är van vid. inte tvingas känna dessa förväntningar, inte känna att jag måste fixa allt det som står på kö och är trasigt. jag finner ingen ro för 5öre.
men jag tror det kmr bli bra. bättre.
dedde
men det är över nu, tror jag. mamma blir rädd och jag blir som sten. en mur man kastar på med som aldrig går sönder. heller inget som studsar tillbaka. förrän senare, när allt falerar. då kommer ett hagel av sten. så är nog mamma också. men hon samlar på sig allt allt allt. mer som en vulkan. det kan gå en längre tid, så man tror att den lilla lava som funnits där, för länge sen har stelnat och numera börjar förmultna. så PANG, det hinner knappt ryka - lavan bara sprutar ut! då blir jag rädd. i tisdags blev jag rädd.
mamma säger att jag inte försöker, att jag inte vill. inte vill bli frisk. visst fasen vill jag bli frisk, det VILL jag ju. men nej, den där jävla anama viljan, den finns inte kvar, inte nu. jag har gett upp lite. eller kanske fel uttryck att använda sig av. för då tror världen att "Oh no. hon kmr bli spdär sjuk igen. nu får vi ta om allt från början. fanfanfan." men så är det inte. jag upprätthåller det jag lyckats med, vikten. men jag har gett upp att bli helt frisk, få de där normala matvanorna, här. det är för mycket som pressar i livet nu. för mkt som stressar och trycker.
jag slänger mig inte i armarna på australien och förlitar mig på att landet ska omfamna mig och fixa mina problem, det tror jag inte. och jag skjuter inte upp allt, eller jo, lite kanske. jag tror att det blir ett nödvändigt miljöombyte, ingen omstart, men en nytändning. komma bort från allt annat. det liv med problem jag är van vid. inte tvingas känna dessa förväntningar, inte känna att jag måste fixa allt det som står på kö och är trasigt. jag finner ingen ro för 5öre.
men jag tror det kmr bli bra. bättre.
dedde
Listening to the wind of change
12-13
vilken jävla kväll.. och vilken gårdag.
hur blir morgondagen`?
//Deds
hur blir morgondagen`?
//Deds
space, my friend.
ett försök att kväva,
lindra en skada.
ett plåster på såren,
ett lock över hålet.
det som inte syns,
det finns inte där.
plåstret som vägrar lämna,
en skugga bakom kroppen.
ger mig inte utrymme,
vågar inte lämna min rygg.
måste hoppa av,
slita bort plåstret.
ett steg åt sidan,
knäck taket.
du missar djupet,
när du utgör ett lock.
når inte botten,
när du blockerar dörren.
hur ska jag släppa in dig då?
I've been this way before
Wasted days, and sleepless nights
I find I spend my rime
Waiting on your call
How can I tell you,
My back's against the wall
ikväll är det utgång, ska bli kul. men jag är så trött i skallen, i kroppen, över allt. imorgon blir det ännu en utgång, himla tjat. jag ska gå och fila ner mina naglar nu. min hals är svullen, yes it is. sitter med is, hoppas det hjälper. låt mig få slippa. nå¨gon gång ibland. imorse var jag glad. men förvirrad. men jag var glad. men beredd på att ryckas bort. som en liten färsting, som satt sig på armen för att hålla sig kvar. lättad över att få vara där. men som ingen gillar, ett värde ingen förstår. egentligen. mosar sönder och slänger iväg.
varför har jag så svårt att vara glad, men så lätt för att le?
I find I spend my rime
Waiting on your call
How can I tell you,
My back's against the wall
ikväll är det utgång, ska bli kul. men jag är så trött i skallen, i kroppen, över allt. imorgon blir det ännu en utgång, himla tjat. jag ska gå och fila ner mina naglar nu. min hals är svullen, yes it is. sitter med is, hoppas det hjälper. låt mig få slippa. nå¨gon gång ibland. imorse var jag glad. men förvirrad. men jag var glad. men beredd på att ryckas bort. som en liten färsting, som satt sig på armen för att hålla sig kvar. lättad över att få vara där. men som ingen gillar, ett värde ingen förstår. egentligen. mosar sönder och slänger iväg.
varför har jag så svårt att vara glad, men så lätt för att le?
scream and shout
vill inleda med ett tack. tack mamma. tack för aTT du inte blir arg, tack för att du vill hjälpta, tack för att du försöker förstå. tack för att du ibland lyssnar.
mitt liv har ingen rythm, jag vet det. jag vill kunna vara liten igen, när jag kunde ta tag i min mentala soppborste, rengöra skallen och ignorera världen runtomkring. hur mkt jag än ignorerar kan jag inte låta bli att bli påverkad. jag kan inte koncentrera, focusera eller ta mig samman. som att jag sitter i en berg&dalbana, kan inte kliva av. känns som att allt bara går snabbare. ingen hör mina skrik, för dem är på fel plats. min räddsla är i fel rum. ljudet reflekteras i glädje, mina skrik tas som nöje. varför får inte jag kliva av?
mitt liv har ingen rythm, jag vet det. jag vill kunna vara liten igen, när jag kunde ta tag i min mentala soppborste, rengöra skallen och ignorera världen runtomkring. hur mkt jag än ignorerar kan jag inte låta bli att bli påverkad. jag kan inte koncentrera, focusera eller ta mig samman. som att jag sitter i en berg&dalbana, kan inte kliva av. känns som att allt bara går snabbare. ingen hör mina skrik, för dem är på fel plats. min räddsla är i fel rum. ljudet reflekteras i glädje, mina skrik tas som nöje. varför får inte jag kliva av?
Älskade ungen min
Jag vill inte föra vår dialog om detta på nätet, men några ord ska jag skriva!
För det första, det är inte mig du ska be om ursäkt, det är dig själv du gör illa! Så illa så illa så onödigt oförtjänt illa! Snälla älskade ungen min - jag blir inte arg, jag blir bara så ledsen och det gör så ont i mitt mammahjärta att du har det så svårt och att jag inte kan hjälpa dig! Om jag kunde och det hjälpte skulle jag plocka ner alla himlens stjärnor så att de skulle lysa över dig!
Men för att gå tillbaka till den där "raka puckar-sidan" så tror jag tyvärr att det bara är en sak det handlar om - och jag vet att du tycker att jag inte begriper något - men jag vet att om man ska lyckas, oavsett vad det är, så är det bara är en sak som fungerar! Det är svårt, överdjävligt jobbigt! Men det handlar om att bestämma sig! Bestämma sig för klara sitt mål, oavsett om det är att klara 100 m på en viss tid, men i ditt fall borde det vara att leva det liv du innerst inne vill leva!
Det handlar om att bestämma sig för att ta sig igenom kämpet att komma tillbaka! Gå den jobbiga vägen, ett kliv i taget, en dag i taget. Bestämma sig för om man klarar det själv eller om man behöver hjälp. Och vilken typ av hjälp man behöver i så fall. Du lvill lämna Sveriges mest proffesionella personer då det gäller ätstörningar för att klara ätandet själv.... men du klarar det ju inte..... och det tror jag är för att du inte bestämt dig!!
Dagen som varit kan man inte göra något åt - men den dag som gryr är en ny dag, och den kan man fortfarande påverka! Man kan inte styra allt, men man välja förhållningssätt och försöka göra gott. Göra gott mot sig själv och mot andra.
Man måste bestämma sig för att se det vackra och det som är bra! Att skingra dimman och se att glaset är halvfullt istället för halvtomt!
Bestäm dig för att blir frisk!!! Bestäm dig!!! Och gör en plan med struktur och håll dig till den. Smit inte - kavla upp armarna och ta dig igenom det!!!
Du kan - om du vill!!
Sådant vet en mamma om sina barn, man vet om de kan eller inte. Du kan - älskade ungen min!! Det om något vet jag - bara du vill!!
Så många mammakramar tills du inte orkar ta emot dem längre
För det första, det är inte mig du ska be om ursäkt, det är dig själv du gör illa! Så illa så illa så onödigt oförtjänt illa! Snälla älskade ungen min - jag blir inte arg, jag blir bara så ledsen och det gör så ont i mitt mammahjärta att du har det så svårt och att jag inte kan hjälpa dig! Om jag kunde och det hjälpte skulle jag plocka ner alla himlens stjärnor så att de skulle lysa över dig!
Men för att gå tillbaka till den där "raka puckar-sidan" så tror jag tyvärr att det bara är en sak det handlar om - och jag vet att du tycker att jag inte begriper något - men jag vet att om man ska lyckas, oavsett vad det är, så är det bara är en sak som fungerar! Det är svårt, överdjävligt jobbigt! Men det handlar om att bestämma sig! Bestämma sig för klara sitt mål, oavsett om det är att klara 100 m på en viss tid, men i ditt fall borde det vara att leva det liv du innerst inne vill leva!
Det handlar om att bestämma sig för att ta sig igenom kämpet att komma tillbaka! Gå den jobbiga vägen, ett kliv i taget, en dag i taget. Bestämma sig för om man klarar det själv eller om man behöver hjälp. Och vilken typ av hjälp man behöver i så fall. Du lvill lämna Sveriges mest proffesionella personer då det gäller ätstörningar för att klara ätandet själv.... men du klarar det ju inte..... och det tror jag är för att du inte bestämt dig!!
Dagen som varit kan man inte göra något åt - men den dag som gryr är en ny dag, och den kan man fortfarande påverka! Man kan inte styra allt, men man välja förhållningssätt och försöka göra gott. Göra gott mot sig själv och mot andra.
Man måste bestämma sig för att se det vackra och det som är bra! Att skingra dimman och se att glaset är halvfullt istället för halvtomt!
Bestäm dig för att blir frisk!!! Bestäm dig!!! Och gör en plan med struktur och håll dig till den. Smit inte - kavla upp armarna och ta dig igenom det!!!
Du kan - om du vill!!
Sådant vet en mamma om sina barn, man vet om de kan eller inte. Du kan - älskade ungen min!! Det om något vet jag - bara du vill!!
Så många mammakramar tills du inte orkar ta emot dem längre
here. we. go. again.
pallar. inte. spy.
vilket jag gjort i minst 4h nu. känns som jag spytt hela veckointaget... hatar det här. men ändå kan jag inte vara utan det? jävla skit. ärligt, funderade på att köra fingrarna i halsen, bara skynda på allt, ge upp lite och få upp allt. så det inte skulle finnas ngt kvar, så jag slapp stå där. men jag vill inte dit igen. och tror inte att det skulle bli så himla mkt bättre med tanke på mina långa hårda naglar. fatta sönderrispad hals. så nej. jag stod kvar där och härdade ut. det "gör inget" om det går snabbt. jag är så van att det är hemskt. jag berörs inte så mkt. men när de är såhär länge. när kroppen skriker och huvudet försvinner. sån jävla känsla, när du känner att du ska svimma och istället för att ramla ihop på golvet står du upp, utan huvud. för jag minns aldrig något när det blir sådär, minns inte vad som händer, kommer bara ihåg känslan innan, när jag tror att jag ska svimma.. när kroppen skakar och det bara blir svart. förstår inte hur jag kan stå upp. sen kmr jag tillbaka på ngt sätt.
jag vet inte. men sånthär orkar jag inte med mer. min fina vän från två hus ifrån kom och hjälpte mig. och nu sitter jag bara med en påse is på halsen och vill inte veta av ngt mer. PAUSPAUSPAUS. jag vill ha en paus från det här. men jag har nog tagit min paus i livet. nu får jag uppskatta det hag har och leva med det.
förlåt mamma.
deds
fullrullepålivet.
hejhopp alleman!!
en ledig dag, ska åka till J:s studio och vara med på 3fotograferingar. hur kul som hellst!!! :D
igår fick jag besök på jobbet av pappa, som köpte en av vinterns populäraste jackor + en mössa till mig, hihi. after work färgade jag min väns hår, satte i lite ljusa slingor. blev fb raped och alla trodde det var jag som blivit blond ..igen. hej och hå vad mobilen fylldes av sms "BLOND?!" "inte igen, dedde" "vadå blond????" "blondblondblond..." haha och jag fattade nada..
iförrgår vare jobb och sen raka vägen till lite middag och förning. tacos stod på bordet, och det gick bra!! =D
mitt blonda hår ;)
nu blire till att byta oooom. fotafotafota :D
//Deds
en ledig dag, ska åka till J:s studio och vara med på 3fotograferingar. hur kul som hellst!!! :D
igår fick jag besök på jobbet av pappa, som köpte en av vinterns populäraste jackor + en mössa till mig, hihi. after work färgade jag min väns hår, satte i lite ljusa slingor. blev fb raped och alla trodde det var jag som blivit blond ..igen. hej och hå vad mobilen fylldes av sms "BLOND?!" "inte igen, dedde" "vadå blond????" "blondblondblond..." haha och jag fattade nada..
iförrgår vare jobb och sen raka vägen till lite middag och förning. tacos stod på bordet, och det gick bra!! =D
mitt blonda hår ;)
nu blire till att byta oooom. fotafotafota :D
//Deds
