motmitten

haha mendå, mamma. trottsåldern går nog aldrig ur (mig?). jag menar, 19år - trotsar sina föräldrar och behöver hjälp med att äta. herregud, vill jag veta min mentala ålder? :P
nejmen det är ju inte så. det handlar så mkt om kontroll, även om man inte vill inse det. så är det för många som blir sjuka, man känner att man vill ha kontroll över ngt - mat & vikt blir då lidande in the end, tyvärr.
för min del handlar det ju om att släppa kontrollen, thats why jag inte är i köket när du lagar mat ju. min trygghet jag klamrat mig fast vid nu, som må vara falsk, men ändå en trygghet, ombes jag nu att släppa. den bekräftelse jag fått via mat&vikt, att jag faktiskt kan ha kontroll över ngt, ska bara tas ifrån mig nu.
sjukdomen för med sig kontrollbehov - punkt slut. och nu tas det ifrån mig. det blir ju rent reflexmässigt att jag försöker hitta ngt annat att kontrollera. i ren desperation letar och letar jag "vad ska jag nu ha kontroll över?" - thats why jag trottsar, skulle jag gissa..  :p

säg nu inte "men varför inte bara släppa kotrollen". för mamma, du har också ett kontrollbehov, alltid haft. ;)

btw. igår började jag skriva ett schema inför nästa vecka, lovveckan. ett matschema med tider och skrutt som pappa och jag ska försöka följa. USHA! se hur det går..

skola nu !
ha en bra dag alla !

//D.