motmitten

smsade pappa igår natt, 02.30;

"vilket jävla skrutt det är att aldrig kunna sova.."
pappa svarar inom loppet av 1min. 
"fråga mig då..tur att man har sudoku..men koppla av nu...morgondagen blir bra ska du tänka..sov..sov..sova ;)"
(...) pappa skriver igen;
"krocko-sova gäller nuuuuu..."
jag;
"haha ja, vi räknar ner..1...3...TRE! Sov!"

tror inte det fungerade på någon av oss. blir så trött. förstår allvarligt talat inte vad det är som är fel. helt seriöst. när det började trodde man (läs; doktorerna & mamma) att det var stress. skola, plugg och varje ledig och Oledig stund, träning.
sen när det inte längre höll som förklaring hoppade man över till nästa teori, ätstörningen.
visst alla på enheten (de flesta) fick sömntabletter. ofta tillsammans med ångestdämpande, för att lugna ner sig. inte springa runt (träna) på rummet varje natt. jag kunde inte somna av de där jävla tabletterna. men mitt huvud blev taken to the ground. för på morgonen hade min rumskompis ngt att berätta som hon vaknade av. som jag gjort. utan min vetenskap. mitt huvud sov ju, medan kroppen levde loppan.

varför kan jag inte sova?!

deds